_MG_5643r

Loggboken

31 december – premiäråret i siffror

2016-12-31

img_4740

Idag är det nyårsafton och vilken dag kan vara bättre lämpad att summera skärgårdsåret som gått. När vi sjösatte i mitten av mars hade vi helt ärligt ingen aning om hur säsongen skulle se ut, ska man redan nu skvallra om hur det blev kan vi bara säga; över förväntan!

Nu ska det sägas att vi gjort en hel del annat än att köra båt, bland annat har vi lagat en drös olika fordon samt inte minst hjälpt folk med deras fastigheter. Och just det senare är ett område vi kommer att satsa mer på under 2017.

Målet var att båten under denna premiärsäsong skulle gå minst 90 timmar för att på så sätt bära sina egna kostnader, det har blivit några fler än så och skrivande stund har timräknaren loggat hela 629,7 timmar. Vi har också kört sammanlagt 7054 sjömil (motsvarar cirka 1300 landmil) och förbrukat 8638 liter bränsle vilket ger oss en snittförbrukning på 1,20 liter per sjömil – en riktigt bra siffra.

Vad det också innebär är att vi till dags dato via Naturskyddsföreningen låst utsläppsrätter för 20 ton koldioxid – vårt klimatavtryck är alltså klimatgasneutralt vilket känns bra i både hjärta och hjärna.

Tyngdpunkten i båtverksamheten har varierat över året. Till att börja med var det mest taxi, i takt med att fritidsbåtsäsongen kom igång blev det många assistansuppdrag och nu under hösten har vi mest ägnat oss åt skolskjuts för Värmdö kommun när vi kört in skolbarn till Möja och Svartsö.

Vår största uppdragsgivare för assistansjobb är Sjöassistans med totalt 40 uppdrag. Därefter har vi fått en hel del uppdrag av kollegorna på Skärgårdsassistans och dessutom några helt egna samt via SSRS. Totalt har det blivit 72 assistansuppdrag under 2016, fördelat på ett helt gäng bogseringar, 16 dykuppdrag samt ett antal reparationer på ute på fältet. Det roligaste är när vi snabbt kan lösa båtägarens problem på plats utan att behöva bogsera till ett varv med avbrott i semestern som följd. Ser vi till uppdragen från Sjöassistans har 19 av 40 varit annat än bogsering, med andra ord har nästan 50 procent av båtägarna kunnat fortsätta på sin resa efter bara ett kortare uppehåll. Det ger vi oss själva en klapp på axeln för. Men allt går inte att lösa på plats och därför är också bogseringar det vi gjort mest. Ibland bara runt hörnet men inte sällan ganska långt. Rekordet för 2016 blev nästan 50 sjömil enkel väg när vi drog en Nauticat med propelleraxelbrott från Möja till Nynäshamn – det tog nio timmar!

img_4736

Vår arbetsbåt, Skarven, har också fungerat mycket bra under hela året. En hel del uppgraderingar har det också blivit, inte minst med ny radar, och inte ett enda haveri som gjort att vi inte kunnat köra vidare. Hon har helt klart visat sig vara precis så pålitlig som man kan önska sig, om inte annat ett bevis på att noggrant underhåll lönar sig.

Vi på Wallner Marin tackar alla våra vänner och kunder för det gångna året och önskar er ett gott slut samt givetvis ett gott nytt år. Vi ses under 2017!

img_4742

 

8 december – vintern är här

2016-12-08

img_4699

Med sommaren enbart som ett avlägset trevligt minne har nu även hösten fått ge vika till förmån för vintern. Vi kör dock på som vanligt, även om morgonrutinen numera innehåller några fler moment som snöskottning och avborstning medelst piasavakvast. Det är onekligen bekvämt med oöm aluminiumbåt.

Några uppgraderingar har det blivit under hösten varav den viktigaste är den nya radarn från Garmin, en 24 xHD. Det har också blivit ytterligare en skärm, likadan som den gamla, och allt är nu sammankopplat i ett nätverk vilket ger god driftsäkerhet då båda skärmarna kan visa alla funktioner (såsom plotter, radar, sonar) – vi blir alltså inte av med viktig information om ena skärmen skulle slockna.

Vi har också monterat ett annat drev på båten. I normala fall kör vi med duoprop, det vill säga två motroterande propellrar på samma axel vilket ger överlag väldigt bra prestanda. Nackdelen med duoprop är att konstruktionen är känslig för stötar och slag som vid grundstötning eller is. Och just av den senare orsaken sitter nu ett singelpropellerdrev på båten.

Än så länge har isen inte fått grepp om Möja men omnejd men det är på gång. Så fort temperaturen rör sig under noll i kombination med svag vind samar det inne i vikarna. Enligt gammal skärgårdslära ska de sama tre gånger (sama betyder att det lägger sig en tunn isskorpa, isen flockar sig) tre gånger innan isen lägger sig på riktigt. Förhoppningsvis dröjer det dock ett tag till. Vi vill kunna köra skolskjutsen så länge som möjligt innan vi får lämna över stafettpinnen till svävarna.

19 augusti – avtal påskrivet

2016-08-19

IMG_4390

Sommaren går mot sitt slut och därmed går också vår verksamhet in i en annan fas där Sjöassistans-uppdrag och andra mer akuta insatser ersätts av mer planerade dito. Utanför verkstaden står flera fordon på vänt och utöver det har vi också en hel del olika svetsarbeten att ta tag i, bland annat står en portal över infarten till Wikströms Fisk högt på listan med prio-jobb.

Idag är också en stor dag för oss då vi tar våra första steg i en helt ny riktning. Från och med måndag har vi nämligen av Värmdö kommun fått förtroendet att sköta skolskjutsen in till Möja av de elever som bor på andra öar i möjaskärgården. Det innebär att vi tre vardagar i veckan kommer att köra morgon och eftermiddag fram till dess att isläget gör att det får bli svävare i stället. På våren när isen går kör vi igång sedan igång igen fram till skolavslutningen (vi får dock hoppas på en riktigt mild vinter!).

18 juli – massor av assistansjobb

2016-07-18

IMG_4075

Nu är det semestertider och det märks tydligt på antalet båtar som är ute och njuter av Stockholms skärgård. Med ett ökat antal båtar har det också varit en markant stigning i antal assistansjobb, främst åt Sjöassistans men också åt Skärgårdsassistans.

Motorproblem är vanliga, på både segel- och motorbåtar och förutom det har det blivit en hel del dykjobb på grund av ankarlinor och liknande i propellrar. Grundstötningar är tack och lov ganska ovanliga.

Ett tips när du ska köpa nu ankarlina: Om möjligt, välj en så tjock lina som möjligt, helst treslagen så den inte kinkar och framför allt en rund. Den mycket populära bandmodellen, typ Ankarolina, är visserligen mycket praktisk men fastnar så in i bänken samt har en förmåga att kila in sig mellan propellrarna (om duoprop) samt mellan propeller och drev vilket gör att ibland måste lyfta båten för att få bort dem.

Tips nummer två: Har du inte helförsäkring där assistans ingår, överväg att skaffa det. Den lilla merkostnaden är guld värd när du mitt i semestern råkar ut för problem vars lösning kanske bara är ett telefonsamtal bort.

6 maj – starthjälp med Sjöassistans

2016-05-06

IMG_3647

Det märks att våren har kommit på allvar, antalet båtar som rör sig i skärgården har mångdubblats på bara några veckor. Och ju fler båtar, desto större risk att någon drabbas av problem.

I morse ringde Sjöassistans och bad oss åka upp till Stora Kalholmen och ge starthjälp åt en mindre motorbåt med tomma batterier. På med en panna kaffe medan sjökläderna åkte på – utan ström blir det ju inget morgonkaffe – innan vi lade ut från Möja Ström en kvart senare.

Stora Kalholmen ligger bara tio minuter bort i 25 knop, vi var alltså där relativt snart. Batterierna visade sig hålla bara strax över 10 volt, alltför lite för att den stora tvåtaktaren från Mercury skulle visa sin goda vilja, trots en prydlig elinstallation och att de var helt nya för säsongen.

Vi har rejäla 50-kvadratskablar och efter att vi kopplat ihop våra elsystem hoppade Mercuryn igång direkt, båtägaren hann knappt avsluta sitt kaffe innan vi var klara. Därefter skildes våra väger och vi var åter hemma i strömmen efter drygt en timme totalt. Vad blir nästa uppdrag?

22 april – svetsning av aluminium

2016-04-22

IMG_3579

Idag kan vi lägga addera ytterligare en service som vi kan erbjuda våra kunder – svetsning av aluminium – till tidigare stål, rostfritt och gjutjärn.

Nu kan vi alltså hjälpa dig att bygga och reparera din aluminiumbåt (eller egentligen vad som helst). Det kan handla om att bygga om grabbräcken, montera badbrygga, konstruera en targabåge att fästa radar och belysning på – din fantasi sätter gränsen.

Vi kan också komma till dig och svetsa, du behöver alltså inte komma hit. För stål och rostfritt räcker det med enfas (220 volt), ska vi svetsa aluminium på plats behöver vi trefas (380 volt).

24 mars – klimatkompensering

2016-03-24

ekarosjö

Klimathotet är högst reellt och alla måste vi ta vårt ansvar. Därför har vi idag köpt tio ton utsläppsrätter för koldioxid via Naturskyddsföreningen.

Hur fungerar det? Jo, Naturskyddsföreningen köper in utsläppsrätter på den globala marknaden, dock inte för att använda dem utan för att låta dem förbli outnyttjade. Genom att vi köper utsläppsrätter motsvarande vad vi släpper ut genom våra transporter kan vi alltså se till att vår nettoeffekt på klimatet blir lika med noll. Detta eftersom det vi släpper ut garanterar inte släpps ut av någon annan.

Vår taxibåt, som ändå är snål i sammanhanget jämfört med många andra taxibåtar, drar i genomsnitt 1,2 liter per sjömil vilket motsvarar drygt 3,8 kilo koldioxid. Som ett exempel innebär det att en resa fram och tillbaka till mellan Möja och Sollenkroka innebär ett utsläpp på omkring 50 kilo koldioxid. Men för varje resa vi gör, för varje liter diesel vi förbränner, räknar vi av fyra kilo (bättre att avrunda uppåt) per sjömil ifrån våra tio ton. Med andra ord kan du resa med helt rent miljösamvete när du åker med oss.

Får vi så mycket att göra att vi förbrukar våra tio ton så köper vi naturligtvis mer. På samma sätt gör vi en avräkning i slutet av året på hur många ton utsläppsrätter vi låst kontra mängden diesel vi förbrukat. Och visar det sig då att vi köpt för mycket av Naturskyddsföreningen så bjuder vi klimatet på det.

Det är förresten inte bara för båtens diesel vi kompenserar, vi gör det också för alla andra typer av fossila produkter som exempelvis smörjolja som vi byter i olika fordon när vi servar dem.

Bilden har vi lånat av twogreenspirits. Vi hoppas att det är okej :)

14 mars – räddningsutrustningen på plats

2016-03-14

IMG_3402

Att transportera människor är ett stort ansvar. Folk som kanske inte är sjövana eller ens simkunniga lägger bokstavligt talat sina liv i ens händer, ibland också utan att förstå de risker som faktiskt finns med att färdas på vatten.

Nu ska vi inte överdriva – att åka båt är säkert – men det finns som sagt risker och en klok inställning är att inte fråga sig om om något kommer att hända utan om när.

Reglerna kring vad man som privatperson behöver ha med sig i form av räddningsutrustning är soklara – man behöver inte ha med sig någonting, inte ens flytväst (hur konstigt det än kan låta).

Som kommersiell aktör, det vill säga alla vi som tar betalt för att frakta er runt i skärgården, är kraven tack och lov betydligt högre. Tyvärr är de också extremt luddiga och vad man ska ha för utrustning ombord styrs av en massa olika regelverk beroende på när båten är tillverkad, vilket fartområde man ska utföra transporten i och så vidare.

Vi tar det säkra före det osäkra och lägger oss på en nivå som ligger snäppet över alla nuvarande krav och kan således tålas att jämföras med passagerarfartyg. Det går nämligen en gräns vid tolv passagerare och alla fartyg som tar från 13 passagerare och uppåt måste ha ett särskilt certifikat för detta och i den certifieringen ingår bland annat krav på räddningsutrustning med mera.

Som kund hos oss kan du alltså vara fullständigt viss om att vi har den allra bästa räddningsutrustningen och därmed förutsättningarna den gång olyckan är framme. Förutom det har vi också den allra bästa navigationsutrustningen (och vi vet hur den används) eftersom ambitionen givetvis är att varken livflotte eller räddningsvästar någonsin ska behöva användas.

20 februari – allt för kunden och miljön

2016-02-20

IMG_3300

Idag har en del tid spenderats på att tillverka en dolly, en vagn man kan lyfta upp ena änden på exempelvis fyrhjulingar för att på så sätt lätt kunna transportera dem.

Vad ska vi med den till? Jo, det är för att kunna hämta era maskiner så att ni inte ska behöva bekymra er om att lämna dem hos oss och hur ni ska kunna ta er tillbaka hem. Tack vare dollyn kan vi hämta “hemma hos” och dessutom när ni inte behöver ert fordon (eller om det är för trasigt för att köras). Eller varför inte hämta vid ångbåtsbryggan om ni ska till stan över dagen, över helgen eller över vintern så ni har en nyservad fyrhjuling när ni kommer tillbaka?

Vår vana trogen bygger vi dollyn av återvunnet och överblivet material, det vill säga gammalt stålskrot och spillbitar som annars skulle kastats. Billigt och framför allt mycket miljösmart, inte minst då vi slipper ta oss till fastlandet och återvinningen slipper transportera “skräpet” som sopor. Det är nästan alltid bättre för miljön att återanvända och reparera än att kasta och köpa nytt. Men det ska erkännas, både däcken och kulhandsken är faktiskt nya.

IMG_3301

IMG_3302

16 februari – nya räddningsdräkten

2016-02-16

IMG_3281

Ett av många krav som Transportstyrelsen satt på oss som jobbar på sjön är att vi ska ha räddnings- eller överlevnadsdräkter ombord. Antal och typ beror på fartygets storlek samt användnings- och fartområde.

I vårt fall klarar vi oss med en så kallad entimmarsdräkt men ett både bättre och billigare alternativ är en sextimmarsvariant. Dessa ligger oftast vakuumförpackade och ska tas fram och på vid ett nödläge, som att båten exempelvis sjunker eller om man måste hoppa i vattnet och undsätta någon som ramlat i.

En grundregel, inte skriven men väl i praktiken, är dock den att “det man inte har på sig får man inte med sig”. Sannolikheten att man i en båt skulle ha någon glädje av en överlevnadsdräkt som ligger nedpackat i en låda är alltså ganska liten, annat än möjligtvis som sovsäck. Tyvärr är dessa dräkter också hopplöst otympliga och även om de skulle hålla för att man har på sig dem jämt är det inget alternativ (om man inte jobbar som teletubbie…).

Vi är ofta ute ensamma, dessutom under nästan hela året, och risken att halka på ett frostigt fördäck när en båt ska bogseras eller liknande är rätt stor. Alltså har vi valt att satsa på en dräkt vi kan ha på oss hela tiden.

Hansen Protections senaste dräkt Sea Swim är en torrdräkt tillverkad av ett GoreTex-membran som andas. Det är utvecklad framför allt för Search and Rescue och ska vara slitstark nog att leva i varje dag. Den har en ventil för att släppa ut luft på vänster axel och går alltså att dyka med (det är dock ingen dykardräkt) eftersom den inte har någon egen flytkraft vilket kan spara livsavgörande sekunder om man skulle behöva undsätta någon under ytan.

IMG_3282

IMG_3284